Jag har alltid haft ett brytningsfel på ögonen. på grund av akoholskadan har jag också en förtvinad synnerv som gör att ögonen inte flyttar sig när jag tittar åt något håll utan att vrida på huvudet.

Jag ser bra på ganska långt och nära håll så länge jag slipper läsa på långt.

För några veckor sedan gjorde jag en synundersökning, som visade en liten ändring på synen. Jag fattade då beslutet om att få progressiva glasögon.

Min största fasa var att jag inte skulle kunna se vart jag satte fötterna när jag går i trappor, men det är inga bekymmer alls.

Passade på att byta ut mina bruna bågar till blå med rosa i sig. Färgerna är mörka så det märks inte när jag har dem på mig. Kan därför matcha dem snyggt till mina kläder som går i blå, rosa, svart och vitt.

Den här roliga tavlan sitter på en av väggarna hos optikern.